Briljans betydelse
Ordet briljans på svenska betyder lyskraft, skärpa eller glans. Det kan användas för att beskriva något som är väldigt framstående eller utmärkande i sitt skick eller sin prestanda. Till exempel, en diamant kan beskrivas som ha briljans på grund av dess vackra glans och klarhet.
Exempel på användning
- Briljansen i hennes ögon kunde inte dölja hennes lycka.
- Hans briljanta idé fick alla att lyfta på ögonbrynen.
- Briljans är en egenskap som imponerar på många.
- Den briljanta författaren vann prestigefyllda priser för sina verk.
- Briljanta färger fyllde himlen vid solnedgången.
- Skådespelarens briljans på scenen svepte publiken med storm.
- Det briljanta paret hade en gnistrande relation.
- Briljans behöver inte alltid vara högljudd, det kan också vara subtilt och elegant.
- Geniet visade sin briljans genom att lösa gåtan på en sekund.
- Briljanstiden för företaget resulterade i en enorm tillväxt.
Synonymer
- Glans
- Skicklighet
- Briljans
- Kunnighet
- Skärpa
Antonymer
- dålighet
- mässing
- mediokerhet
- obegåvadhet
Etymologi
Ordet briljans härstammar från franskans brilliance, vilket i sin tur kommer från latinets brilliantia som betyder lysande eller strålande. I svenskan används ordet briljans ofta för att beskriva något som är exceptionellt bra, lysande eller framstående. Det kan syfta på en persons talang, en prestation eller en idé som utmärker sig på ett positivt sätt. Så när vi talar om briljans så refererar vi vanligtvis till något som är enastående eller imponerande.
oformlig • avbarrad • ranson • profet • marmorerad • typisk • satyr •
