Klint betydelse

Ordet klint refererar till en brant klippa eller en utskjutande klippformation på en kust eller vid ett vattendrag. Det kan också användas i överförd betydelse för att beskriva något som är högt och brant, exempelvis klinten av skulder för att beskriva ett högt berg av obetald skuld.

Exempel på användning

  • Klinten var täckt av vackra blommor.
  • Vi klättrade uppför den branta klinten.
  • Utsikten från klinten var fantastisk.
  • Lunchpicknick på klinten låter som en bra idé.
  • Det blåste rejält på klinten idag.
  • Vi hittade många fina stenar på klintens topp.
  • Många turister besöker den kända klinten varje år.
  • Det fanns gott om fårbetor på klintens sluttning.
  • Klintens sand var mjuk och varm under fötterna.
  • Det var en brant stigning upp till klinten.

Synonymer

  • klippa
  • bergstopp
  • topp
  • klippformation
  • bergklint

Antonymer

  • Slätt
  • Fält
  • Berg
  • Plains

Etymologi

Ordet klint härstammar från fornsvenskans ord klint eller klynt, vilket i sin tur härstammar från fornnordiskans klyntr. Klint används för att beskriva en brant backe eller höjd av kala klippor eller stenar. Ordet kan också användas för att beskriva en klippa vid havet som sticker upp ur vattnet. Klint kan även användas för att beskriva en klippa eller höjd som är svår att bestiga på grund av dess branta natur.

underklassdrivagapacirklaavskildjotaklyftatill exempel