Ruska betydelse

Ordet ruska på svenska kan ha flera olika betydelser beroende på sammanhanget. Det kan exempelvis betyda att skaka något kraftigt, som i att ruska om eller att ruska av sig regnet. Det kan också användas i överförd betydelse för att beskriva att skaka om någon för att väcka uppmärksamhet eller för att ge dem en tankeställare. Ruska kan även betyda att skaka av sig något obehagligt eller att förändra något, som i att ruska om i garderoben.

Exempel på användning

  • Ruska löven från träden på hösten är ett vackert skådespel.
  • Det är svårt att inte ryckas med av ruska i stormens vindar.
  • Ruskatusten slog till mot kusten och orsakade stor förödelse.
  • Det känns som om vintern bara ruskar av sig och slår till med full kraft.
  • Det är en kraftig vind som ruskar omkring i trädtopparna.
  • När vårens första ruska är här, vaknar naturen till liv igen.
  • Ruska inte om du inte är säker på att det tål en skakning.
  • Jag hörde ett rysligt ruska från förrådet och blev rädd.
  • Ruska av dig det dåliga humöret och gör något roligt istället.
  • Det är som om det är en inre ruska som skakar om allt inom mig.

Synonymer

  • Skaka
  • Darr
  • Rysta
  • Bistra

Antonymer

  • Skaka – Stillastående
  • Ruffa – Släta
  • Röra – Orörlig
  • Skakig – Stabil

Etymologi

Ordet ruska härstammar från fornnordiskan hruska, vilket betyder att skaka eller skälva. På svenska kan ordet ruska användas i olika sammanhang, som att skaka av något, exempelvis snö från kläderna, eller att ruskas om i en stark vind. Ordet kan även användas i överförd betydelse, till exempel att någon eller något skakas om eller störs på något sätt.

pedantiskotiumgirigupphetsadnyterfackuttryckeftersatyrknorvakase