Sann betydelse

Ordet sann på svenska betyder sanning eller sanningsenlig. Det används för att beskriva något som är sant eller korrekt. Till exempel: Det är viktigt att vara sann mot sig själv. Hoppas det hjälper!

Exempel på användning

  • Sanningen kommer alltid fram förr eller senare.
  • En sann vän är svår att hitta.
  • Att vara sann mot sig själv är viktigt.
  • Det är viktigt att ha en sann bild av sig själv.
  • Sanningen kan vara smärtsam, men den är alltid befriande.
  • Att vara ärlig och sanningsenlig är en dygd.
  • Ibland är det svårt att skilja på det sanna och det falska.
  • Den sanna kärleken övervinner allt.
  • Sanningen är starkare än alla lögner.
  • Att leva i enlighet med ens sanna jag är viktigt för välmående.

Synonymer

  • sant
  • verklig
  • äkta
  • korrekt
  • real
  • faktisk

Antonymer

  • falsk
  • osann
  • lögnaktig
  • bedräglig
  • opålitlig

Etymologi

Ordet sann härstammar från fornsvenskans sannr, vilket i sin tur kommer från fornnordiska sannr och det urnordiska ordet sannaz. Ursprunget till ordet är det urgermanska ordet santaz, som betyder sann, sanningsenlig. På så sätt har ordet behållit sin grundläggande betydelse av att vara sann, äkta eller riktig genom århundradena.

krusslentrianvurmtorrransonemanerapjuckmenkritisk