Sparka betydelse

Ordet sparka betyder att använda foten för att slå eller skjuta något eller för att gå fort. Det kan även användas i överförd betydelse för att beskriva att säga upp någon från deras jobb.

Exempel på användning

• Jag försöker inte sparka dig när du är nere.
• Han vill lära sig sparka bollen rakt.
• Sparka inte på lådan, den är jättekänslig.
• Vi kan sparka igång projektet imorgon.
• Om du sparkar på dörren, vaknar grannarna.
• Sparka inte sanden på lekplatsen.
• Jag har aldrig lärt mig att sparka högt.
• Det är viktigt att inte sparka någon som redan ligger.
• Åska kan ibland låta som att någon sparkar på taket.
• Sparka inte bollen för hårt så den går sönder.

Synonymer

• trampa
• tulta
• sparka iväg
• kicka
• trampa till

Antonymer

• Knuffa
• Knuffa på
• Stryka
• Smeka

Etymologi

Ordet sparka härstammar från det fornsvenska ordet sporka, som i sin tur har sitt ursprung i det fornnordiska ordet sporka. Ursprungligen användes ordet för att beskriva handlingen att slå med foten eller stampa med fötterna. Idag används ordet sparka främst för att beskriva handlingen att slå något med foten i syfte att ge det en snabb rörelse framåt eller åt sidan.

tilldragande • men • rigga • sjuda • pedant • emanciperad • celest • jordbrukare • klitt •