Viking betydelse
Ordet viking härstammar från det fornnordiska ordet víkingr som betyder en person som seglar eller en person från viken. Vikings var sjöfarare och krigare från Skandinavien som levde under vikingatiden mellan ungefär 800-1100-talet.
Exempel på användning
- Vikingarna var kända för sina modiga sjöfärder.
- Under vikingatiden var Sverige en del av det nordiska vikingariket.
- Arkeologer har hittat många artefakter som tillhört vikingarna.
- Vikingarna seglade långväga för att handla och utforska nya områden.
- Karoliner är en typ av vikingar som kom från Norden.
- Vikingakrigare var kända för sin skicklighet i strid.
- Spåren av vikingarnas bosättningar syns fortfarande i dagens samhälle.
- En vikingadräkt är känd för sin karakteristiska hjälm med horn.
- Historiker studerar fortfarande vikingarnas kultur och traditioner.
- Vikingarna hade ett välorganiserat samhälle med tydliga hierarkier.
Synonymer
- nordman
- sjöfarare
- rövarhövding
- krigare
Antonymer
- Nordman
- Förbandare
- Röfvare
Etymologi
Ordet viking kommer från det fornnordiska ordet víkingr som betyder en person som ger sig av på långa resor till havs. Detta ord användes för att beskriva de skandinaviska sjöfararna och krigarna som utförde räder och handelsresor under vikingatiden, vilket var från 700-talet till 1000-talet. Ordet viking har sedan dess kommit att symbolisera dessa modiga och äventyrliga människor.
himlakropp • dreva • klinga falskt • bilaga • verbal • handhavande • australisk vildhund • oduglig • duvunge •
